Lite seg idag..

sista jobbdagen innan två veckors semester.... så skönt!! Dessutom blev det en hyfsat sen kväll efter en härligt mysig träff med tjejvännerna!! You rock!!

Fick kolla in fina barnrummen i verkligheten, mumsig paj och kaffe och tjatter!!! Perfekt!!

Dags att köra till jobbet!

Soffan har kommit!!

Åh, den är så fin!!! Alltså jag vet inte riktigt vad det är med mig och vissa sjuttiotalsprylar men jag går igång fullständigt!!! 

Jag har ju till exempel mitt helt underbara skrivbord som är sjuttiotal och så då den här helt underbara soffan!! Jag är så nöjd!!

Maken har inte riktigt samma förkärlek men jaja, han vänjer sig ;-)

Svenska Litauiska föreningen ligger på regementsområdet i Norra Åsum i Kristianstad. Tror de har öppet mellan 10-16 alla vardag om jag inte minns helt fel.... 

Uppdatering...

jag missuppfattade Litauenhjälpen så soffan kommer imorgon, fick ju ringa när de inte dök upp i onsdags och då var jag en vecka fel, så imorgon får jag återse min dyrgrip. Undrar vad maken kommer att säga.... han har ju fortfarande inte sett den...

Fortfarande inte tillverkat några gardiner till tjejernas rum... Listan är nu lång på vad jag skulle vilja få gjort, men tre dagar till sen har jag semester igen!! HURRAAAAA

Guldmedlem!!

Idag blev jag äntligen guldmedlem i viktväktarna !!!

Jag är BRA!!!!

Det är klart!!

Som vi jobbat och som vi stått i, men nu är vårt sovrum fix färdigt.... visst några fotografier ska upp på väggen men det är ingen brådska, men golvlisterna är på plats, gardiner uppe, sänggaveln är perfekt och nästan det bästa av allt, vi har varsin snygg sänglampa!!! Vilken lyx :-)

Medan maken har kämpat tappert med tillverkningen av sänggaveln idag så har jag ägnat mig åt den en aning tråkigare uppgiften att måla trappräcke, ni vet en sådan traditionella sjuttiotals spalje... suck, många spjälor blir det. Målar det vitt där uppe, där nere ska vi ha en annan färg ;-) men vilken förändring det blir av detta, väl värt mödan, men kul är det inte. Annars ägnas de sista skälvande timmarna av semesterdygnet till att tillverka en ny tyglampa till tjejernas rum och att sy gardiner till dom. Kom ju på att jag inte behövde leta efter det perfekta tyget längre, jag hade ju det redan hemma ;-), vad mycket kul man hittar när man röjer ;-)

Har dessutom fortsatt utrotningen av blåa fönster. Två till avverkade idag, nu är det bara sonens fönster som återstår och det i tvättstugan, men det sistnämnda ska vi ha kvar ett tag till och visa för våra gäster om hur förfärligt det var från början ;-) 

Är inte så förtjust i mig själv för tillfället...

har haft ett av mina bakslag igen. Frossardag eller kväll i alla fall... eller egentligen har jag i ett par dagar överätit, men igår kväll kom toppen (hoppas jag i alla fall). Blir så besviken på mig själv när jag har de här bakslagen. Jag borde lärt mig, eller hur.... Jag bara gapar, stoppar in, tuggar och slutar tänka... 

På måndag ska guldtavlan signeras (dvs jag blir guldmedlem på viktväktarna) och visst, jag har marginal, jag kommer att klara det, men det känns inte som att jag gör det med gott samvete eller med riktig stolthet när jag klantar till det så här precis dagarna innan... Jag är inte klar! dvs jag har fortfarande en lång läroprocess kvar för att lära mig leva normalviktig. 

Just nu är jag en tjockmänniska i en smal människas kropp. Jag kämpar varje dag.

Varannan dag...

Just nu kör vi en varannan dag variant... I måndags var röjar dag och slängar dag. I tisdags åkte maken och sonen iväg och campade en natt tillsammans med kompis och son. Jag och barnen passade på att träffa lekkompisar och andra kompisar. I onsdags när maken och sonen kom hem, tog vi det lugnt och försökte fixa med hemmet. I torsdags bar det av till Andys Lekland där barnen fick rusa av sig tillsammans med kompisar och vi fick en liten pratstund med kära mamman till kompisarna. Igår var det full fart framåt med målning och tillverkning av sänggavel, barnen fick inte mycket uppmärksamhet. Idag lutar det åt ett besök på Ystad djurpark, till barnens stora glädje. 

Ena dagen tycker man att det mest står och stampar med huset och nästa dag har man dåligt samvete för att man inte har ägnat barnen så mycket uppmärksamhet utan att de mest suttit och tittat på dumburken eller hamnat i handgemäng med varann. Det är en svår balans....